Tystnaden tar över
När jag var yngre var metaforerna målande, längre.
Orden fler.
Orden är nu färre.
Det vita får större plats.
Tystnaden tar över
Hej,du har inte ångest lika mycket längre eller?vet du varför du liksom känner det ibland?har du kanske något som släpar innom dig?För jag vet att det är många mäniskor som har saker innom sig som man tänker på,men aldrig berättar och som man är väldigt ledsen över..Jag hade det och trode att det skulle försvinna av sig slälv,men instället kom det nya bekymmer som ångest.sedan insåg jag liksom att man var tvungen att ta tag i det utan medecin och det har gått ganska bra.man måste prata ut om det,då behöver man ingen medecin.Det är skönt att prata med någon som vart med om samma situationer lixom:)kram på dig!
vad bra att det känns som att du kan hantera det nu:)Jag har inset att man aldrig kan räknat med att den kommer försvinna föralltid,men det är ju just att man ska lära sig att leva med det.Känns så himla skönt att du är så stark och inte ger upp liksom!det är otroligt modigt av dig.Jag kan också hantera det nu med,men samtidigt blir det ju riktigt jobbigt ibland med andningen blan massa folk..men man måste lära sig att möta sånt,fast att det är jobbigt.Livet tar oss till nya nivåer:)Du skriver jätte fint du med:)!verkligen,tack så mycket.Känns skönt att ha hittat någon som liksom upplevt samma..så man kan hjälpa varandra,för man förstår varandra bättre då man upplevt det själv.
